boktips
Boken har inspirerat mig väldigt mycket och är mycket bra skriven.
Den handlar om femtonåriga Signe och hennes klass. En dag dyker en ny tjej upp. Saga. Hon är trygg i sig själv och märker vilka orättvisor som pågår i skolan. Saga förändrar saker och ting, hon öppnar även elevernas, lärarnas och läsarnas ögon.
"Olle ställde en fråga. Vi flickor räckte fromt upp våra händer och hoppades och fasade för att få svara, hopppades för att vi ville visa vad vi kunde, fasade för att vi visste att vi skulle bli härmade eller avbrutna eller inte ens hinna svara för att någon kille skulle överrösta oss.
Olle gav Ludde frågan.
Då gapade Saga det rätta svaret rakt ut, högt och ljudligt.
Jag hade förlorat modet att tala. Men jag fanns där och såg.
Saga var fri. Fri från allt. Först älskade vi henne. Sedan älskade vi henne ännu mer. Hon förändrade allt. För oss alla. Varenda en. Hon blev ett hot. Och ett löfte."
Den här boken får en att tänka. Det är mycket bra skriven och läsaren dras med i huvudpersonens känslor och tankar. Jag rekommenderar verkligen den här boken till alla mina läsare (även alla icke-läsare).
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9170016259 Här kan boken beställas.
Det vore kul om de läsare som läst boken skriver en kommentar på det här inlägget om boken. Vad ni tyckte och lite allmänna tankar kring ämnet. Och kom ihåg, ju mer aktiva mina läsare är, desto mer motiverad blir jag att vara aktiv!
vem är världen anpassad för?
Man kan trösta sig med att det var värre förr. Min farfar är genetiskt vänsterhänt, men kan använda båda händerna. Varför? För att skolan på den tiden inte tillät eleverna att vara vänsterhänta, det var någonting onormalt.
Nuförtiden kan man lägga märke till det på flera sätt. Till exempel så börjar skolan runt halv nio, vilket betyder att man måste gå upp vid sju. Anpassat efter morgonpigga.
Jag vet inte hur ni känner, men jag är en konstnärssjäl och behöver utrymme för att vara spontan och kreativ. Något sådant finns det inte plats för i vår strukturerade, planerade vardagsvärld.
Det kan hända att jag får inspiration och bara måste sitta uppe halva natten och rita.
Det kan vara så att jag blir jättesugen på att ta en promenad, men om jag inte får göra det så blir jag inte sugen längre.
Utan möjligheten att följa mina impulser blir jag bara ett grått skal som följer strömmen och gör som folk har planerat åt mig.
Vad tycker du? Är du en ordningssam människa som har sina dagliga rutiner? Om du är det, är det du som har valt det eller är det någon annan som vill att du ska ha dem?
